Helgresumé del 1

Så, hur gick det då med årets påskfirande, hyllande av Jesus, äggletande och påsksnapsarna? Well, det sista hann vi ju med i alla fall. 

Torsdagskvällen började med en after work som under de första tjugo minuterna hade börjat spåra ur tillräckligt mycket för att man skulle kunna se det som en högklassisk personalfest (för er som någonsin varit på en sådan förstår, ni andra kan tänka er en hemmafest när man var fjorton – fast med kollegor istället för ytligt bekanta likasinnade fyllon).

Då jag kände mig en aning malplacerad på stället, så valde jag att ta en taxi för att möta upp några Malmö-vänner, vilket slutade med en aningen förvirrande taxiresa (rockpubar är tydligen inga välkända ställen hos taxi-turkar, just sayin) och en utgång som verkade täcka större delen av registret av ställen som är värda att gå på en torsdagskväll. Sista anhalten blev Stairway to Heaven där jag träffade på en trevlig herre som jag satt och konverserade med i en allt för lång tid för att förmodligen hinna umgås med mina vänner ordentligt, vilket förmodligen också var anledningen till att de helt plötsligt bara försvann. I fyllan och villan såg jag dock inte det här som ett problem då jag trivdes ganska bra i mannens sällskap och eftersom jag dessutom visste att de andra kände honom behövde jag inte direkt vara orolig för att de lämnat mig med ett freak.

Den sista biten är dock jävligt tveksam, kan jag tycka.
Att ljuga om sin ålder med 20 år, och att kalla sig för ett ”sådant där skithäftigt nickname” när man egentligen har ett dubbelnamn som påminner om min farmors pojkvän, och dessutom få det att gå hem på en stackars (ja, efter massmobbningen dagen efter var det fan synd om mig, ska ni prata alkoholmoral kan ni hålla käften) brud som enligt regelboken dessutom var för liten för att komma in på puben - då tyder det fan antingen på en ordentlig jävla ålderskris, eller en allvarlig störning. 

 

About these ads